SENT OMSIDER
Det är den 7 januari och jag sitter i en hotellfoajé i Bangkok. Det är sista dagen här. I kväll åker några av reskamraterna tillbaka till Stockholm, och de som flyger till Köpenhamn åker tidigt i morgon bitti. Sedan är vi fem stycken kvar. Fyra av oss åker till Burma på förmiddagen.
Hotellet där jag är nu, är inte det vi bor på, utan ett som ligger en lite bit därifrån. När vi kom hit i måndags var det nämligen med nattåg, så då gick Ulla och jag hit för att äta frukost eftersom jag hade tagit reda på att de har en stor frukostbuffé, och sådana gillar ju jag. Den visade sig vara helt fantastisk så idag gick jag hit och åt igen, denna gång tillsammans med Jerry. Gott var det!
Eftersom internetuppkopplingen där vi bor är för seg för att ladda upp bilder tog jag med datorn för att kolla om den är bättre här. Det är den dock inte. Suck. Så nu blir det ytterligare ett inlägg utan bilder. Skulle det visa sig att vi får bättre uppkopplingar i Burma så kommer bilderna då.
De här två dagarna i Bangkok har vi strosat runt, tittat på sevärdheter och muséer, shoppat, ätit gott och slappat. Det är inte mycket mer att orda om det, förutom att den liggande Buddhan, som är den största liggande Buddhan i världen, verkligen är STOR! För övrigt är Bangkok ungefär som storstäder är mest. Och så är det varmt. Uppemot 35 grader på eftermiddagarna, pust.
Nu kommer det jag skrev för några dagar sedan, om vad vi gjorde under nyårshelgen.
Det är den 7 januari och jag sitter i en hotellfoajé i Bangkok. Det är sista dagen här. I kväll åker några av reskamraterna tillbaka till Stockholm, och de som flyger till Köpenhamn åker tidigt i morgon bitti. Sedan är vi fem stycken kvar. Fyra av oss åker till Burma på förmiddagen.
Hotellet där jag är nu, är inte det vi bor på, utan ett som ligger en lite bit därifrån. När vi kom hit i måndags var det nämligen med nattåg, så då gick Ulla och jag hit för att äta frukost eftersom jag hade tagit reda på att de har en stor frukostbuffé, och sådana gillar ju jag. Den visade sig vara helt fantastisk så idag gick jag hit och åt igen, denna gång tillsammans med Jerry. Gott var det!
Eftersom internetuppkopplingen där vi bor är för seg för att ladda upp bilder tog jag med datorn för att kolla om den är bättre här. Det är den dock inte. Suck. Så nu blir det ytterligare ett inlägg utan bilder. Skulle det visa sig att vi får bättre uppkopplingar i Burma så kommer bilderna då.
De här två dagarna i Bangkok har vi strosat runt, tittat på sevärdheter och muséer, shoppat, ätit gott och slappat. Det är inte mycket mer att orda om det, förutom att den liggande Buddhan, som är den största liggande Buddhan i världen, verkligen är STOR! För övrigt är Bangkok ungefär som storstäder är mest. Och så är det varmt. Uppemot 35 grader på eftermiddagarna, pust.
Nu kommer det jag skrev för några dagar sedan, om vad vi gjorde under nyårshelgen.
NYÅRSHELGEN
Idag när jag skriver detta är det söndagen den 4 januari. Det är sista dagen i Laos och jag sitter i foajén till hotellet i huvudstaden Vientiane. Hotellet ligger alldeles vid Mekongfloden som är bred och grund här. På andra sidan ser vi Thailand och dit ska vi åka i eftermiddag. Vi kom hit mitt på dagen i går och åt lite lunch innan vi skulle iväg på en guidad tur till en stor känd stupa i guld och en triumfbågliknande byggnad som heter Victory Gate och hedrar minnet över frigörelsen från franska revolutionen. Jag hade varit lite kass i magen sedan dagen innan och mådde plötsligt inte bra när vi skulle gå iväg, så jag bestämde mig för att stanna på hotellet och vila i stället. Tror det var ett bra beslut.
På kvällen mådde jag bra igen men hade fortfarande ingen matlust, så när det strulade med matbeställningarna till middagen gjorde det mig detsamma. Niklas hade gått iväg till en restaurang en bit bort och skulle sedan gå till en jazzklubb som vi hade läst om, så vid halv nio-tiden gick Carina och jag också iväg dit. Vi hittade honom, men på jazzklubben var det en privat fest. På en bar intill var det ett litet band som spelade. Tjejen som sjöng var engelska och riktigt bra. Det var ett trevligt ställe, annorlunda än alla andra vi har varit på under resan. Mer likt något man skulle ha kunnat välja hemma. Efter ungefär en timme gick vi vidare. På ett torg spelade ett annat band som också var bra, och på hemvägen gick vi in på en rockklubb som var full med framför allt ungdomar. Bandet som spelade var också riktigt bra. Tyvärr var det inget ös på dansgolvet (läs: det fanns inget dansgolv), annars hade jag gärna stannat där och shejkat loss lite, men i stället gick vi hem efter några låtar.
Dansa av oss fick vi dock göra på nyårsafton. Det var den roligaste nyårsafton jag varit med om på länge. Ska strax berätta om det, men börjar dagen innan.
Vi kom ju, som jag har skrivit tidigare, till Luang Prabang på kvällen den 29 december. Nästa dag gjorde vi en heldagsutflykt tillsammans med Pai, vår laotiske guide. Först åkte vi till det gamla kungliga palatset. Luang Prabang var huvudstad förr och kungarna bodde här. Nu är palatset museum och visar den ståtliga (och i mina ögon överdrivna) prakt som rådde här då. Jag gick därifrån med tanken att nu förstår jag var fantasin i gamla sagor kommer ifrån. Vackert var det förstås.
Mitt emot palatset ligger en kulle. På toppen finns (förstås) en pagod. Vi gick upp för trapporna till den och tittade på utsikten över staden.
Efter det åkte vi till ett tempel som är Luang Prabangs stolthet bland tempel. Det heter Wat Xieng Thong och är som alla andra tempel väldigt vackert och imponerande. Samtidigt är det mer än en av oss i gruppen som känner sig ganska mätt på tempel vid det här laget. Det finns många. Överallt.
Efter lunch åkte vi till ett fint vattenfall i bergen några mil från staden. Vattnet kastade sig ner för klipporna i trappsteg. Mellan varje set med trappsteg var det som en liten lagun som man kunde bada i, och det gjorde vi förstås. Några av oss i alla fall.
Sedan var det full fart tillbaka till staden. Jag hade nämligen sett att det skulle vara en berättarföreställning med traditionell laotisk berättarkonst och laotisk musik. Kerstin, Carina, Niklas och jag åkte dit. Föreställningen var i en liten lokal med fyra stolsrader och en pytteliten scen i ena hörnet. På scenen stod två bambustolar. En ung laotisk berättare delade några gamla lokala berättelser med oss, ackompanjerad av ett mysko instrument av bamburör, lite likt en panflöjt i utseendet, men han blåste i den i ett munstycke mitt på och bildade tonerna med hål som på en vanlig flöjt. Det var jättebra.
Sedan avslutade vi kvällen som vanligt med mat, titta lite på marknaden och en drink.
Nyårsafton 2014
Carina och jag började dagen lugnt med en ganska sen frukost, och sedan gick vi till en bar mitt i stan där vi satt länge och skrev dagbok/blogg, vykort, läste tidningar, tittade på folk och slappade. På torget framför oss pågick förberedelserna inför kvällen.
Så småningom tog vi en promenad i staden. Vi gick längs floderna och över en ranglig bambubro, satte oss på kuddarna på golvet på en mysig bar längs flodkanten och gick sedan tillbaka till hotellet via en gammal järnbro. Sedan tog vi en kaffe innan vi gick in och duschade och bytte om inför kvällens gemensamma nyårsmiddag.
Kerstin, Carina och jag gick lite tidigare och tog en drink innan vi träffade de andra på restaurangen där vi skulle äta. Vi fick en god nyårsmiddag bestående av flera olika laotiska rätter; glasnudelsoppa, currykyckling, papayasallad, stekta rotsaker och fisk i bananpalmblad bland annat. Till efterrätt var det färska frukter.
Sedan gick vi bort till torget där stadens nyårsfirande hade börjat med musikunderhållning från en stor scen. Snart började folk dansa. Musiken var bra och Carina, Niklas och jag hoppade in och var med. Vi välkomnades med öppna armar och stora leenden av lokalbefolkningen som shejkade loss till den laotiskvästerländska musiken. Det var en härlig kompott av olika stilar. Ibland i ring, ibland i rad, ibland i par, ibland en och en. Kul var det. Jättekul. Strax före 12 gick en massa män upp på scenen och så var det en massa snack som vi inte begrep nåt av, men vi applåderade så klart med och plötsligt satte fyrverkerierna i gång och männen slängde konfetti och smågodis ut över publiken och fyrverkerierna fortsatte och fortsatte och fortsatte och fortsatte. Sedan börjar alla ropa Happy New Year och kramades och stämningen var härlig. Sedan fortsatte dansandet och vi var med tills Niklas ville ta en öl och skicka en nyårshälsning på facebook. En stund senare tog firandet slut och vi tog en tuctuc tillbaka till hotellet. Där på gården satt ungdomarna som jobbar där, tillsammans med några kompisar och hade trevligt. Andreas, vår reseledare satt och pratade med dem, och vi stannade också där en stund innan vi gick upp och la oss. Vilket härligt slut på 2014 och vilken härlig början på 2015!
Trött
När jag somnade klockan tre var det bara tre timmar tills väckarklockan skulle ringa. Vi skulle nämligen åka vidare redan klockan halv åtta och förutom att äta frukost hade jag inte packat väskan. Vi hade en lång dags bussåkande framför oss och det är ingen överdrift att säga att jag var trött. Men vad gör det! Resan över de laotiska bergen var bedövande vacker. Den som har sett bilder av dimhöljda branta trädbevuxna (kinesiska) berg och tänkt att det kan inte vara sant, det måste vara fejk, så kan det inte se ut i verkligheten, kan tänka sig hur vackra dessa berg är. Så ser de nämligen ut. Laos är definitivt det vackraste av de länder vi hittills besökt. Människorna är dessutom oerhört vänliga, tålmodiga och ödmjuka.
Vägen var lång och framför allt långsam, men vi gjorde några stopp, bland annat på två marknader där vi såg rätt så motbjudande saker som torkade fladdemöss och småfåglar, bitar av torkat getskinn (som anses vara en delikatess, men pälsen kvar alltså), levande jättestora gnagare i små burar och en hel del annat som jag inte i första taget skulle ha lust att smaka. Vi stannade också i en by där vi träffade en del av dem som bor där och fick se hur de har det. Intressant och känslosamt.
På kvällen när vi kom fram till Vang Vieng gick vi till en fransk restaurang och åt en god köttbit tillagad på europeiskt vis och drack ett gott rött vin till den. Åh vad gott det var som omväxling!
Idag när jag skriver detta är det söndagen den 4 januari. Det är sista dagen i Laos och jag sitter i foajén till hotellet i huvudstaden Vientiane. Hotellet ligger alldeles vid Mekongfloden som är bred och grund här. På andra sidan ser vi Thailand och dit ska vi åka i eftermiddag. Vi kom hit mitt på dagen i går och åt lite lunch innan vi skulle iväg på en guidad tur till en stor känd stupa i guld och en triumfbågliknande byggnad som heter Victory Gate och hedrar minnet över frigörelsen från franska revolutionen. Jag hade varit lite kass i magen sedan dagen innan och mådde plötsligt inte bra när vi skulle gå iväg, så jag bestämde mig för att stanna på hotellet och vila i stället. Tror det var ett bra beslut.
På kvällen mådde jag bra igen men hade fortfarande ingen matlust, så när det strulade med matbeställningarna till middagen gjorde det mig detsamma. Niklas hade gått iväg till en restaurang en bit bort och skulle sedan gå till en jazzklubb som vi hade läst om, så vid halv nio-tiden gick Carina och jag också iväg dit. Vi hittade honom, men på jazzklubben var det en privat fest. På en bar intill var det ett litet band som spelade. Tjejen som sjöng var engelska och riktigt bra. Det var ett trevligt ställe, annorlunda än alla andra vi har varit på under resan. Mer likt något man skulle ha kunnat välja hemma. Efter ungefär en timme gick vi vidare. På ett torg spelade ett annat band som också var bra, och på hemvägen gick vi in på en rockklubb som var full med framför allt ungdomar. Bandet som spelade var också riktigt bra. Tyvärr var det inget ös på dansgolvet (läs: det fanns inget dansgolv), annars hade jag gärna stannat där och shejkat loss lite, men i stället gick vi hem efter några låtar.
Dansa av oss fick vi dock göra på nyårsafton. Det var den roligaste nyårsafton jag varit med om på länge. Ska strax berätta om det, men börjar dagen innan.
Vi kom ju, som jag har skrivit tidigare, till Luang Prabang på kvällen den 29 december. Nästa dag gjorde vi en heldagsutflykt tillsammans med Pai, vår laotiske guide. Först åkte vi till det gamla kungliga palatset. Luang Prabang var huvudstad förr och kungarna bodde här. Nu är palatset museum och visar den ståtliga (och i mina ögon överdrivna) prakt som rådde här då. Jag gick därifrån med tanken att nu förstår jag var fantasin i gamla sagor kommer ifrån. Vackert var det förstås.
Mitt emot palatset ligger en kulle. På toppen finns (förstås) en pagod. Vi gick upp för trapporna till den och tittade på utsikten över staden.
Efter det åkte vi till ett tempel som är Luang Prabangs stolthet bland tempel. Det heter Wat Xieng Thong och är som alla andra tempel väldigt vackert och imponerande. Samtidigt är det mer än en av oss i gruppen som känner sig ganska mätt på tempel vid det här laget. Det finns många. Överallt.
Efter lunch åkte vi till ett fint vattenfall i bergen några mil från staden. Vattnet kastade sig ner för klipporna i trappsteg. Mellan varje set med trappsteg var det som en liten lagun som man kunde bada i, och det gjorde vi förstås. Några av oss i alla fall.
Sedan var det full fart tillbaka till staden. Jag hade nämligen sett att det skulle vara en berättarföreställning med traditionell laotisk berättarkonst och laotisk musik. Kerstin, Carina, Niklas och jag åkte dit. Föreställningen var i en liten lokal med fyra stolsrader och en pytteliten scen i ena hörnet. På scenen stod två bambustolar. En ung laotisk berättare delade några gamla lokala berättelser med oss, ackompanjerad av ett mysko instrument av bamburör, lite likt en panflöjt i utseendet, men han blåste i den i ett munstycke mitt på och bildade tonerna med hål som på en vanlig flöjt. Det var jättebra.
Sedan avslutade vi kvällen som vanligt med mat, titta lite på marknaden och en drink.
Nyårsafton 2014
Carina och jag började dagen lugnt med en ganska sen frukost, och sedan gick vi till en bar mitt i stan där vi satt länge och skrev dagbok/blogg, vykort, läste tidningar, tittade på folk och slappade. På torget framför oss pågick förberedelserna inför kvällen.
Så småningom tog vi en promenad i staden. Vi gick längs floderna och över en ranglig bambubro, satte oss på kuddarna på golvet på en mysig bar längs flodkanten och gick sedan tillbaka till hotellet via en gammal järnbro. Sedan tog vi en kaffe innan vi gick in och duschade och bytte om inför kvällens gemensamma nyårsmiddag.
Kerstin, Carina och jag gick lite tidigare och tog en drink innan vi träffade de andra på restaurangen där vi skulle äta. Vi fick en god nyårsmiddag bestående av flera olika laotiska rätter; glasnudelsoppa, currykyckling, papayasallad, stekta rotsaker och fisk i bananpalmblad bland annat. Till efterrätt var det färska frukter.
Sedan gick vi bort till torget där stadens nyårsfirande hade börjat med musikunderhållning från en stor scen. Snart började folk dansa. Musiken var bra och Carina, Niklas och jag hoppade in och var med. Vi välkomnades med öppna armar och stora leenden av lokalbefolkningen som shejkade loss till den laotiskvästerländska musiken. Det var en härlig kompott av olika stilar. Ibland i ring, ibland i rad, ibland i par, ibland en och en. Kul var det. Jättekul. Strax före 12 gick en massa män upp på scenen och så var det en massa snack som vi inte begrep nåt av, men vi applåderade så klart med och plötsligt satte fyrverkerierna i gång och männen slängde konfetti och smågodis ut över publiken och fyrverkerierna fortsatte och fortsatte och fortsatte och fortsatte. Sedan börjar alla ropa Happy New Year och kramades och stämningen var härlig. Sedan fortsatte dansandet och vi var med tills Niklas ville ta en öl och skicka en nyårshälsning på facebook. En stund senare tog firandet slut och vi tog en tuctuc tillbaka till hotellet. Där på gården satt ungdomarna som jobbar där, tillsammans med några kompisar och hade trevligt. Andreas, vår reseledare satt och pratade med dem, och vi stannade också där en stund innan vi gick upp och la oss. Vilket härligt slut på 2014 och vilken härlig början på 2015!
Trött
När jag somnade klockan tre var det bara tre timmar tills väckarklockan skulle ringa. Vi skulle nämligen åka vidare redan klockan halv åtta och förutom att äta frukost hade jag inte packat väskan. Vi hade en lång dags bussåkande framför oss och det är ingen överdrift att säga att jag var trött. Men vad gör det! Resan över de laotiska bergen var bedövande vacker. Den som har sett bilder av dimhöljda branta trädbevuxna (kinesiska) berg och tänkt att det kan inte vara sant, det måste vara fejk, så kan det inte se ut i verkligheten, kan tänka sig hur vackra dessa berg är. Så ser de nämligen ut. Laos är definitivt det vackraste av de länder vi hittills besökt. Människorna är dessutom oerhört vänliga, tålmodiga och ödmjuka.
Vägen var lång och framför allt långsam, men vi gjorde några stopp, bland annat på två marknader där vi såg rätt så motbjudande saker som torkade fladdemöss och småfåglar, bitar av torkat getskinn (som anses vara en delikatess, men pälsen kvar alltså), levande jättestora gnagare i små burar och en hel del annat som jag inte i första taget skulle ha lust att smaka. Vi stannade också i en by där vi träffade en del av dem som bor där och fick se hur de har det. Intressant och känslosamt.
På kvällen när vi kom fram till Vang Vieng gick vi till en fransk restaurang och åt en god köttbit tillagad på europeiskt vis och drack ett gott rött vin till den. Åh vad gott det var som omväxling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar